Här och nu
Det här med att leva här och nu har jag för första gången fått uppleva på riktigt. Det är helt omöjligt att tänka framåt just nu. Att tänka på vad vi ska äta till middag idag känns långt bort. Att tänka på vad vi ska göra imorgon finns inte på kartan. Det enda som existerar är här och nu. Och det är nog det enda tecken jag kan se just nu som visar att allt inte står rätt till. Vi är båda på rätt bra humör, förutom de korta stunderna vi bryter ut i gråt. Vi skrattar och ler tillsammans.
Ingen av oss kan förstå det här. Att det kunde bli på det här viset. Sambon googlar lösningar hela dagarna, det måste finnas något vi kan göra. Själv har jag snöat in mig på bröllop. Jag läste en del om adoption och de flesta länder kräver något års äktenskap innan man får adoptera. Någonstans känns det som det enda jag kan påverka just nu. Gifter vi oss tar vi ett steg åt rätt håll. Men det var ju inte riktigt såhär man drömde om bröllop förut. Och förmodligen tänker jag så mycket på det bara för att jag klamrar mig fast vid de hopp som finns. Helst vill jag att vi gifter oss i höst för att inte slösa någon tid.
Jag förstår ju att det här är tillfällig sinnesförvirring och behöver nog bara låta tiden gå, för att få lite distans och klarhet i allt. Sambon ser helt uppgiven ut när jag säger att jag googlar bröllop. Hans reaktion är förmodligen den vettiga i sammanhanget.
Vi var båda på våra jobb igår. Ingen av oss var riktigt närvarande. Som sambon skrev i ett sms till mig, man kände sig som ett spöke eller en vålnad som driver runt. Otroligt svårt att fokusera. Svårt att känna någon som helst mening med att sitta på jobbet. Svårt att få något vettigt gjort. Omöjligt att läsa längre texter för inget går in. Vissa stunder var gråten så nära av att jag fick gå en sväng, snabbt, bort.
Böcker hjälper. Vi båda läser böcker för att glömma. För att leva i en annan värld för en stund.
skriven
Låter väldigt tungt och jag försöker läsa i bloggen vad som är orsaken till er barnlöshet.
Kanske kan donation utomlands vara lösningen?
Tänker på er och hoppas att det finns någon lösning!
Kram