Så.J*vla.Trött.
Det är heeelt galet. Har trott hela hösten att jag varit så trött som man kan bli, ändå blir jag tröttare hela tiden. Nu är jag så trött att jag inte orkar någonting. Jobbar men får inte mycket gjort. Ser så otroligt sliten ut. Kommer knappt upp på morgonen. När jag väl kommit upp kan jag inte ens förställa mig hur jag ska ta mig till jobbet. Men kommer dit ändå på något vis.
För någon vecka sedan fick jag problem med ögonen. Ett flimmer som höll i sig en stund och sedan jättejobbigt med synen. Senaste två veckorna har jag varit illamående från morgonen. Idag är värsta dagen av dom alla, tror nästan att jag är magsjuk men vet ju att det beror på utmattning. Får tväront i magen på morgonen efter frukosten, får vika mig dubbel tills det lättar.
Det enda jag räknar ner till just nu är julledigheten som börjar om några få timmar. Den här veckan har varit så plågsam, men nu är det nära! Sedan väntar nästan 2,5v ledigt och det ska bli så otroligt skönt. Behöver verkligen det.
Sambon är halvtidssjukskriven på grund av depression. Skönt tycker jag, att han får hjälp! Dock lätt att tänka att det borde bli bättre nu, men det är i själva verket nu det riktiga jobbet börjar. Jag tänker att när man blir sjukskriven så får man tid att bearbeta och börja ta hand om sig själv och det är då man kan börja känna på riktigt. Känner att det gäller för mig att vara vaken nu. Inte andas ut bara för att han har gått ner i tid. Istället stötta till 100% och förstå att det kan svänga mycket nu från början.
I övrigt tror jag ändå att förhållandet har blivit bättre den senaste tiden, vi kramas mer och har större förståelse för varandra när den andre inte orkar. Vi teamar ihop oss igen efter att ha varit på varsin kant en stor del av hösten. <3
Jag hoppas att jag orkar blogga lite mer under ledigheten. Ska svara på frågan och försöka sammanfatta året, och försöka ge någon bild av hur jag ser på året som kommer!
Hoppas att ni mår bra! 😘❤️