Breakdown

Vilken dag...

Ja, det började imorse med dom tankar jag skrev i förra inlägget. Kände mig ledsen och nere fram till lunch. Lunchen var rolig och trevlig men i slutet blev jag yr och trodde att jag skulle svimma. Mådde riktigt dåligt för en stund. Gick tillbaka till datorn och började frysa. Efter en stund började jag svettas istället och kände mig varm och rödblommig. Fick sedan panik över vissa arbetsuppgifter som jag känner att jag inte riktigt hanterar. Gick till chefen som dessvärre (egentligen en bra egenskap hos honom) såg rakt igenom mig, att jag var på väg att ge upp. Inte den bild jag vill att han har av mig när han lämnar oss. Går tillbaka till skrivbordet och börjar nästan gråta för att jag över huvud taget tog upp något. Varför kan jag aldrig hålla tyst.

Hemma är jag fortfarande ledsen, förvirrad och förtvivlad. Gråter, stirrar.

Nu ligger vi i sängen och har pratat om dagen. Tur jag har min fina sambo!

Den här jäkla barnlösheten medför ett otroligt kasst självförtroende. Jag känner mig konstant dålig och ful och värdelös. Jag är så vilsen att jag inte vet hur jag ska hitta rätt igen. Jag förstår inte hur jag ska få någon ordning på tankarna, någonsin. Alla fysiska symtom hela tiden, så som yrseln. Alla psykiska. Vissa dagar blir det bara för mycket.

Kan inte ni berätta något bra/roligt ni har gjort/upplevt den senaste tiden? Vad som helst! Något utanför den här barn/icke barn-bubblan. Så att jag och kanske fler i samma sits får läsa om annat roligt som faktiskt finns runt oss också!

Kommentera här: