Återbesök hos kuratorn

Okej hörreni, det här med att gå ner i tid var ju en god tanke men jag fick en liten varning hos kuratorn idag. Hennes första fråga löd: har du fått färre arbetsuppgifter då?. Jag: Eeeh, nej.....
 
Hon förklarade att det här med att gå ner i tid är en jättebra idé, OM man tar det hela vägen. Om jag fortsätter med samma arbetsuppgifter som tidigare så kommer jag bli mer stressad igen. Blir jag mer stressad kanske jag blir sjukskriven igen och då blir jag sjukskriven från mina 80%, vilket skulle innebära att jag får ännu mindre pengar. Om jag dessutom hinner lika mycket fast på kortare tid kommer min arbetsgivare inte känna något behov av att ge mig 100% igen senare.
 
Så vem är egentligen förloraren i det här? Jo, jag.
 
Jag kommer fortsätta jobba 80% men jag måste prata med min chef om att få plocka bort arbetsuppgifter. Jag har själv känt dom här dagarna att tiden har runnit iväg, att det är mycket som ska hinnas på kort tid. När kuratorn pratar inser jag ju att hon har helt rätt, jag måste plocka bort något.
 
Vi pratade också om att jag inte riktigt trivs med arbetet, vilket jag har insett vad det beror på. Jag jobbar i flera projekt samtidigt, vilket innebär att folk kan komma och fråga saker eller akuta mail kan dyka upp titt som tätt. Det här kan innebära att jag ibland byter fokus varje kvart. Är man då lite hjärntrött av stress så blir det kämpigt att hänga med i allt. Svårt att hitta fokus i något alls och svårt att hinna det man ska på utsatt tid. Det här gör mig matt och less, vilket leder till att jag inte trivs. För det har funnits några små glimtar senaste veckorna, en timme här eller där då jag faktiskt har tyckt att jobbet varit roligt. Men det har varit efter en god natts sömn och en lugn dag där jag får jobba med en sak i taget.
 
Jag tror inte att min tjänst går att få tillräckligt lugn för att det ska funka bra. Kuratorn föreslog att jag skulle be om helt andra arbetsuppgifter, kanske något där det är väldigt avgränsat och där jag inte har lika mycket ansvar. Jag har varit inne på samma sak. Jag fixar det här jobbet, jag levererar bra, jag ser sammanhang och är en av dom mer insatta i vår grupp gällande processer och sånt. Men det är ju inte värt det. All energi går åt på jobbet, finns inget över när arbetsdagen är slut... Jag kommer dock börja med att försöka minska ner antalet uppgifter, sedan får vi se hur vi tar det vidare.
 
Kuratorn nämnde också att det kanske dyker upp något annat jobb framöver. Om jag börjar slappna av mer, börjar se omgivningen igen/lyfter blicken, orkar prata med okända människor osv. så kanske någon möjlighet helt plötsligt öppnar sig. Vem vet! Jag tar med mig det i alla fall.
1 kommentar
Nina

Oj vilken bra kurator du verkar ha, toppen! Så himla kloka saker du fick med dig, och hoppas att det funkar på jobbet på sikt nu när du vet vad du ska se upp för.

Svar: Ja, hon är bra :) Det är bra att få en påminnelse om sådant man lätt glömmer bort. Tack, det hoppas jag med :)
Vår väg till ett barn