En investering i mig själv
Jag har äntligen tagit tag i mig själv, eller tagit ett steg på vägen i alla fall, hehe :)
Jag har pratat med jobbet om att få gå ner i arbetstid, så från och med imorgon kommer jag jobba 80% istället. Det känns uuuuunderbart! Som om någon öppnade locket på min mörka brunn, som om jag äntligen kan andas lite lättare.
Det gick snabbt att må sämre igen. Första veckan på jobbet gick hyfsat, jag lyckades hålla en distans till allt och kände att jag nog skulle fixa det ändå. Andra veckan har varit tvärtom. Jag har känt mig irriterad och arg hela tiden, både på jobbet och hemma. Jag har känt ett enormt behov av att vara ensam, att få tyst och lugnt runt mig. Och jag har blivit totalt utmattad av att göra saker efter jobbet.
I fredags kväll fick jag någon form av ångestattack, kanske, vet inte vad det räknas som. Det började i alla fall att krypa i kroppen något fruktansvärt. Jag hatar när det blir så. Jag får panik av allt. Får panik av tanken på att slösurfa i mobilen, av att ligga stilla, av att någon tar i mig, av att över huvud taget finnas till. Det är väldigt jobbigt att uthärda. Eftersom jag hade druckit vin vågade jag inte heller ta någon lugnande tablett. Jag lyckades somna tillslut, efter att ha fått säga till sambon att inte röra vid mig och att knappt kunna ge honom en puss som godnatt.
På morgonen hade det mesta som tur var släppt.
Det blir spännande att se hur jag mår efter kommande veckan. Om det hjälper att gå ner i tid. Jag hoppas verkligen det.
Mensen har förresten inte kommit. Den där lilla blödningen måste ha varit något annat. Jag tror att den kommer till helgen, så om drygt 1,5 vecka får jag ta första tabletten!