Tack <3
Vad mycket kärlek ni bidrar med till den här bloggen! <3
Ni är så fina som stöttar, peppar och bryr er om oss. Jag berättade för sambon om alla fina kommentarer jag fått och jag såg att han också blev rörd!
Det är inte det lättaste att verkligen berätta. Att peta lite på ytan i en anonym blogg är en sak. Men att verkligen berätta, att dra upp alla minnen igen, att försöka få med alla känslor som snurrar. Det är svårt. Och det finns en viss rädsla när man trycker på Publicera. Tänk om det missuppfattas? Att folk tycker man är lite mesig?
Så jag ville bara kika in och säga TACK!! <3
skriven
Tack till dig som delat med dig av er resa! Du är så stark och jag riktigt längtar till den dagen ni får ett plus på stickan <3