2017
Jag läste igenom min egen årssammanfattning och inser vad dyster den låter, i och för sig en bra sammanfattning för 2016, men 2017 kommer bli mer positivt!
-----
Jag älskar när vi får ett helt nytt år. Ett blankt som kan innehålla så mycket. Att vi får lägga 2016 bakom oss. Ja, vi är fortfarande kvar i samma skit, men det här året kan faktiskt ge ett plus på stickan. Oddsen är högre än i fjol.
De senaste åren har jag verkligen känt en tydlig indelning av dem inom mig. Man kan tycka att det ju är en kväll som vilken annan som helst, men efter tolvslaget lägger jag det gångna året bakom mig. Mentalt blir det en enorm skillnad. Nytt år, nya möjligheter!
Jag tror att det här är min räddning just nu, att vi vänder blad. Jag behöver inte längre lösa det som var 2016, det känns ok att lämna det nu. Att gå vidare.
Självklart kommer jag inte må bra direkt bara för det, men tyngden på axlarna lättar lite. Jag ska försöka hålla fast vid att det är ett nytt år nu, även när jag känner mig nere, för att inte älta för mycket.
Nyårslöften brukar inte riktigt vara min grej och förmodligen inte i år heller. Däremot känner jag att jag är på väg mot något bra. Något jag ska försöka lägga mer energi på. Och denna "förändring" gäller såklart inte bara i år, jag ser det långsiktigt och något jag hoppas att jag tar med mig så länge jag finns.
Som jag har nämnt tidigare så har jag börjat fundera mycket kring vad jag egentligen vill med mitt liv. Vill jag jobba med det jag gör nu? Mår jag bra av det? Hur ser min fritid ut? Mår jag bra?
Bra mår jag inte, men jag tror att jag är något på spåren, något som kan leda till att det blir bättre. Jag börjar inse mer och mer att jag inte har gjort de val jag egentligen hade velat göra. Jag har valt det som var lättast och det jag trodde att andra skulle anse vara "bra val". Det jag såg som att lyckas var att ha ett välbetalt jobb och en hög position i ett fint företag. Nu är jag såklart inte där ännu, men jag har samtidigt insett att jag inte ens vill dit. Jag tycker inte längre att det är att lyckas OM jag själv inte är lycklig. Är det något man drömmer om är det såklart jättefint, men när jag inte ens vill ha det så finns det väl inget beundransvärt i att ens sträva efter det?
Att lyckas har helt ändrat betydelse hos mig. När man har hittat sig själv, hittat det man mår bra av, det man blir glad av, något man trivs med, något som inte ger ångest varje söndag kväll, något som gör att man sover gott om natten, då har man lyckats!
Jag läste en bok under veckan som fick mig att ta in detta ännu mer. Min förhoppning är att jag ska vara lite mer avslappnad när det kommer till jobbet. Mitt mål är inte längre att få upp lönen mesta möjliga, att hoppa på varenda jobbmöjlighet som dyker upp. Mitt mål är att känna efter först. Vill jag det här? Går det här i rätt riktning för mig? Om det skulle gå i fel riktning, även om det är ett superroligt projekt, så måste jag våga säga nej. Jag måste våga vänta in rätt tillfällen för mig.
Jag tänker försöka hålla en ny inställning till jobbet. Nej, det kanske inte är det här jag vill göra resten av livet, men det kanske ändå är en bra erfarenhet? Ett bra jobb tills jag hittar rätt? Alla människor jag lär känna, alla möjligheter jag får, allt ger ju något för mig som människa i vilket fall.
Det är bara ett jobb. Om jag stannar upp och inte hastar fram hela tiden, inte försöker hitta något nytt att göra hela tiden så kanske hjärnan blir mindre överbelastad och fritiden mer värdefull istället? Jag kanske kan tänka klart?
Någonstans här är jag i mina tankegångar just nu. Jag ser 2017 som ett år då jag kan lägga mer energi på detta, att utvecklas och att försöka hitta rätt väg. Ett år där prestation inte är nyckeln till lycka.
skriven
2017 kommer bli ett riktigt bra år, förhoppningsvis för oss alla som kämpar! Jag känner det på mig ✨❤️