Inseminering imorgon

Kliniken ringde en stund efter jag meddelat om den glada gubben. Imorgon åker vi dit!


Hon frågade några gånger om sambon följer med. Jag blev så ställd av frågan. Självklart gör han det. Jag tänkte först att det var en konstig fråga men sedan tänkte jag att det nog händer ibland att ens respektive inte följer med, vilket gör mig lite ledsen, just tanken på att det finns kvinnor som lägger sig där och insemineras utan sin sambo (pratar inte om ensamstående). För mig och oss är det självklart att sambon är med, det är ju där och då som vi ska försöka skapa vårt gemensamma barn. Om han inte var med skulle det kännas konstigt. Jag förstår såklart att det kan finnas omständigheter som gör att ens respektive verkligen inte kan, men gissar att det även finns tillfällen då han/hon väljer att inte vara med. 

Men nu spårade det kanske ur lite. Imorgon är det i alla fall dags för oss. Kan väl säga att förväntningarna redan har löpt amok. Sambon räknar månader tills BF och jag funderar på hur jag ska smussla på bröllopen i sommar.

Helt otroligt hur mycket man kan tro på detta samtidigt som man vet att det är större odds att inte lyckas än att lyckas, per gång alltså.

Men en sak i taget, först och främst ska vi ta oss igenom morgondagen. :)

1 livet i USA:

skriven

Lycka till!!!

Svar: <3 <3 <3
Vår väg till ett barn

Kommentera här: