Mer spottings

Efter det lilla röda som kom igår så kom det inget mer på hela dagen, kvällen och natten. Under hela morgonen hemma klarade jag mig också. Fick upp hoppet igen, tänkte att kanske kanske kanske så har det tagit sig ändå. Det finns fortfarande en chans.
 
Runt 10 var jag på toaletten och då såg jag det igen. Det har inte kommit så mycket under dagen men ändå lite med jämna mellanrum. Tänkte än en gång att det kanske är positivt. Då kanske det inte är kört än.
 
Var på toan alldeles nyss och såg att det börjat blöda mer nu. Nu känns det verkligen inte hoppfullt längre. Jag har läst om dom som hade sina spottings som vanligt men att mensen sedan uteblev och att dom var gravida. Men jag vet inte hur mycket mer jag ska våga hoppas på sådant. Det känns som att jag pendlar mellan hopp och förtvivlan hundra gånger om dagen. På så vis är det nästan bättre att bara få veta, för att få slippa denna dränerande berg- och dalbana av känslor.
 
Insåg att det är lika bra att ta ett test. Varför plåga mig själv mer. Så när jag kom hem idag hade jag både bindor och graviditetstest med mig. Det värsta och det bästa. Det som sänker en och det som skulle kunna göra allt så mycket bättre. Två så tydliga motsatser.
 
Imorgon bitti får det bli ett första test. Sedan får jag se om jag tar något mer eller om jag tempar sista dagarna. Dom är ju inte direkt billiga dom där Clearbluetesten...
2 kommentarer
Helena

Usch lider med dig :( den där ovissa väntan på en mens som man inte vill ska komma. Och är det ändå kört vill man att den ska komma så man slipper vänta längre. Håller tummarna för er och hoppas på det bästa trots allt.

Svar: Ja, precis, hellre få ett svar åtminstone. Tack för att du hejar på oss <3
Vår väg till ett barn

Sara

Den där fruktansvärda väntan. Och hoppet som aldrig ger sig. Kanske, kanske, kanske att det går. Önskar att det går bra för er. Kram

Svar: Tack för att du finns här och hejar på <3 kram
Vår väg till ett barn