Vår väg till ett barn

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta...

När vi var på kvinnokliniken i måndags så såg jag en person jag helst hade sluppit se. Vi kan kalla henne för A. Jag vet att hon utbildar sig till läkare men hade väl aldrig riktigt tänkt att jag skulle stöta på henne just precis där, sjukhuset har ju ganska många avdelningar.

Mellan mitt väldigt långa förhållande jag hade förut och det förhållande jag är i nu var jag tillsammans med en kille ett kort tag. Insåg rätt snabbt att han inte var något för mig. Den här killen hade gjort slut med sin tjej i samband med att han blev intresserad av mig. Han gjorde slut för att det inte funkade mellan dom men han nämnde väl också att han var intresserad av någon annan. Den tjej han gjorde slut med var A. Hon var riktigt arg på honom. Hon hade hört rykten om oss som inte var sanna men jag kan förstå henne och att hon nog trodde mer på ryktet än honom, man kan ju bli rätt arg/ledsen/frustrerad när någon gör slut. Jag fick känslan att hon hatade mig. När hon hälsade på hos honom efter att det tagit slut (för att prata igenom det) var hon väldigt noga med att påpeka att ingenting som var mitt fick finnas hos honom då.

Jag kan väl tänka mig att hon mest var arg på honom, och såhär flera år efter så kanske hon har släppt sin ilska mot mig. Men det har jag ju ingen aning om. Vet ju inte heller om hon kopplar att det är jag, men det vore väl konstigt om hon inte gjorde det.

Nu kommer vi till det jobbiga. Vi fick hem papper nu på det ultraljud vi ska ha på fredag, och vem tror ni står som läkare på det? Jo, A.

Jag vet inte vad jag ska göra nu. Jag har ingen lust att lägga mig i en gynstol och sära på benen och låta henne leta runt där nere ett tag efter min besvärliga äggstock. Kan man byta läkare för sådana undersökningar? Hur hade ni gjort?