Många känslor idag
Oj, känner mig helt slut efter den här dagen! Känslorna har pendlat fram och tillbaka hela dagen.
Kliniken ringde upp i alla fall. Dom tyckte att follikeln (äggblåsan) såg stor och fin ut men att slemhinnan såg tunn ut. Ganska väntat kände jag. Dom ville i alla fall att jag skulle fortsätta testa och ringa in när jag får omslag. Jag frågade vad som händer om vi skulle få omslag idag eller imorgon i och med att blåsan redan var så stor? Hon svarade att läkaren i så fall får avgöra det då.
En timme efter samtalet gjorde jag ett äl-test. Från att ha hoppats på glad gubbe gick jag nu och hoppades på tom ring, för att ge slemhinnan en dag till att växa på sig. Men det blev en glad gubbe. Så jag ringde in och meddelade resultatet. Blev uppringd lite senare. Läkaren verkar vara inne på att göra inseminationen imorgon men han vill först göra ett ultraljud på plats på kliniken för att själv mäta och kolla. Okej, kände jag, bättre det än avbryta helt! Så vi fick en tid imorgon.
När jag var på väg hem ringde kliniken igen. Sköterskan hade pratat med läkaren igen. Här fick jag lite panik, vill dom avboka tiden?!
Dom hade kommit fram till att det vore bra om jag tog Ovitrellsprutan för att verkligen ge ägglossningen all skjuts den kan få. Dom ville att jag skulle ta den så snart som möjligt. Och som tur var hade jag redan en hemma, den jag hämtade ut vid första behandlingen men som vi aldrig behövde använda.
Kom hem, plockade fram sprutan och började läsa hur den funkar. Insåg att vi inte hade något att tvätta rent med innan sticket, in i bilen igen och iväg för att köpa. Hem och fortsätta läsa instruktionerna. Fick även peppa igång sambon på att han kommer få sticka mig. Tror inte han gillade tanken på det men då det är min kropp som utsätts för alla behandlingar och hormoner så får han ta den biten.
Vi preppade sprutan tillsammans och sedan stack han. Jag som är spruträdd var ganska nervös, men det gick bra! Nu var nålen rätt tunn, så det gjorde väl det hela smidigare, men ändå!
Så imorgon åker vi dit. Jag antar att planen fortfarande är att vi först gör ett VUL och sedan avgör om det blir en insemination. Alltså inte helt säkert att det blir av men jag hoppas det!