Känner igen det där! Man VILL må illa bara för att vara på den säkra sidan, samtidigt som det inte är superkul att må illa liksom 😆 Det är helt normalt att känna mindre symtom vissa dagar/tider, sen när du mår illa mer eller mindre konstant kommer du säkert sakna den här tiden innan hihi. Tror på er lilla embis!
Mina symptom försvann så hastigt att jag trodde att graviditeten hade avstannat. Efter att ha googlat och hamnat på familjeliv blev jag övertygad om att det var så. Jag kontaktade MVC och fick tid till ett tidigt ultraljud. Det var en evighetslång väntan, men på ultraljudet fick jag se en liten varelse med ett hjärta som slog. Alla graviditeter är så klart olika, men så var det för mig. Det jag hade kvar hela graviditeten var tröttheten. Avsaknad av symptom behöver inte betyda att något är fel, men jag förstår absolut din oro.
SÅ glad för er skull <3 Försök att inte oroa dig för mycket, men det är lättare sagt än gjort. Jag var konstant orolig och hatade tiden mellan läkarbesöken. Vi hade ändå tur och fick gå varje vecka de första 12 veckorna, men det var ändå svårt! Symptomen svänger under hela graviditeten, så det betyder ingenting!! Kram!
skriven
Hej jag är gravid med mitt andra barn just nu. För mig svängde symtomen mycket under dagarna med båda barnen vilket gjorde mig orolig. Tex super onda bröst på morgonen men inte på kvällen eller om de va tvärt om. Blev även väldigt illamående mellan v.6-15 men sen när det började avta så var det skönt samtidigt som jag återigen blev orolig. När du ser hjärtat slå kommer det lugna tror jag. Men jag skulle säga att jag har varit orolig till o från. Nu är jag i v29 och är ganska lugn men så kommer en dag då jag inte hunnit tänka på om jag känt rörelser och direkt kommer oron. Sen börjar man oroa sig för hur förlossningen ska gå o sen efter det hade jag tex med mitt första barn rätt svårt o sova då jag oroade mig för att hon skulle sluta andas.. Så om du är lite som mig kommer oron finnas med oavsett, det är jobbigt men man kan bara försöka att inte låta den ta över allt för mkt. När du blir inskriven på mvc kan du säkert prata om det med barnmorskan om du vill. Vet inte om det här är till nån hjälp men kanske är skönt o höra andra som är lite oroliga av sig. Jag hoppas o tror att detta ska gå vägen för er nu. Ta hand om dig!