Jag har inte varit ofrivilligt barnlös lika länge som dig och har idag snart 2 barn men jag känner igen dina tankar. Detta vad som är meningen med livet om man inte får barn.
När jag inte blev gravid på över ett år satte jag mig ner och ritade upp livet och vad vi skulle göra och hur vi skulle leva om vi inte fick några barn. Att alltså hitta något meningsfullt och roligt att göra istället. Supersvårt eftersom normen är att ha barn, men oavsett hur det blir tror jag det är viktiga tankar som alla människor behöver tänka för att få mer förståelse för sitt eget och andras liv ❤ även om jag såklart hoppas att nästa embryo tar sig för er
Jag känner igen mig så mycket i det du skriver. Vi kämpade i strax över 3 1/2 år innan vi fick vårt plus. Känner precis som dig att allt annat i livet stod på paus under tiden, men alla runtomkring levde på som vanligt. Nu är det såklart värt det, när vi fått barn men om vi inte hade lyckats hade jag inte pallat att leva de liv vi lever idag (minus barn). Jag hade velat åkt någonstans, till ett annat land och gjort något som känns meningsfullt. Även fast jag inte känner dig så hoppas jag innerligt att ni får ert plus!
Jag lider med er, vet hur fruktansvärt jobbigt det är. En stor varm kram <3
skriven
Jag tycker så synd om er. All denna lidelse, kan ni inte bara få ert plus. Så ni får känna hur det känns när allt bara vänder. Visst finns det oro om missfall och annat, men bara lite mer ljus och hopp. Jag vill så gärna att ni ska lyckas. Jag tror ni kommer göra det. Och att denna resa kommer att ha stärkt både dig och din sambo och er relation. Kom ihåg att ni är otroligt duktiga som orkar med denna tuffa resa. Heja heja! Styrkekramar!