Coronaviruset

Jag antar att jag inte är den enda som har tankar runt coronaviruset som snurrar i huvudet konstant?

Det som händer i världen nu är något jag aldrig hade kunnat föreställa mig att jag skulle få uppleva. Det är en mäktig upplevelse, men inte på ett bra sätt förstås. Det går inte riktigt att ta in hur det här kommer påverka världen, och då menar jag inte enbart själva smittan utan även den ekonomiska och psykiska förändringen som sker. Alla företag som drabbas hårt, eller rent av går i konkurs. Alla arbetslösa som sedan får slåss om de jobb som finns kvar. Allas privata ekonomier som kommer påverkas, huspriser som går ner, räkningar som inte kan betalas osv.

I vårt län är vi än så länge ganska skonade från smittan. Fortfarande under 20 bekräftade fall. Men med tanke på att man bara testar dom som verkligen är sjuka så finns det säkert ett mörkertal. Jag räknar med att bli smittad någon gång tillslut men gör mitt yttersta för att skydda mig och min familj. Tvättar händerna ofta, har handsprit i fickan när jag handlar och försöker röra så få grejer som möjligt. Handlar på tider då det normalt sett är mindre folk och undviker att åka till stan i onödan. Samtidigt har butikerna i stan redan börjat få problem, handeln har minskat drastiskt redan och jag kan inte låta bli att undra vad som egentligen kommer finnas kvar i vår lilla stad om ett år.

Igår köpte vi hämtmat från en av våra favoritrestauranger och på förmiddagen igår var jag på stan och handlade en massa grejer som vi hade behov av. Jag hade ångest både över smittorisken och plånboken som tömdes snabbt men så hörde jag personalen i en butik prata om hur tufft det redan är och då kändes det bättre. Jag gjorde något för att bidra i alla fall. Nu har jag ett par plagg hemma som jag ska lämna tillbaka för att dom inte känns bra, men tänker att jag istället byter dom till något annat. Det känns så himla fel att bara lämna tillbaka när jag vet hur dom kämpar. Det blir inte mycket kvar av vår lilla stad om butikerna börjar stänga. 

Jag tänker inte uttala mig om hur Sverige hanterar krisen, för jag vet faktiskt inte vad jag tror är bäst. Jag tror att Sverige gör allt vi kan för att det här ska bli så lindrigt som möjligt och har fullt förtroende för att det är smarta personer som klurar på det här.

Hur mår ni där ute? Har ni blivit smittade? Har ni påverkats på andra sätt?

Ta hand om er ❤️