Den rena glädjen

Jag har funderat lite över den glädje Sally utstrålar och hur man själv inte kan bli annat än lycklig när hon skrattar. På något sätt är hon den enda människan som kan få mig att känna REN glädje. En glädje där ingenting annat får plats samtidigt.

Hur kommer det sig?

Jag tror att jag har listat ut det nu. I hennes glädje och lycka finns det inget annat än just det. Hon är ung och oförstörd, som man brukar säga. Hon funderar inte över om någon har en baktanke när dom skojar, eller om någon verkligen är glad eller om dom skrattar med av ren hövlighet. Hon funderar inte över om hon uppfattade situationen rätt, eller om förhållandet till den personen är så som hon vill att det ska vara. Hon är inte för slutkörd för att orka skratta på riktigt. Är hon glad så är hon glad.

Och det här smittar verkligen av sig. Det är i dom här stunderna som vi läker i själen. Det må vara tufft i övrigt men dom här stunderna räddar upp allt.

Tack Sally för den glädje du sprider till oss! <3